Dole mipahinumdom sa suholan sa holidays

DOLE
DOLE

Nanawagan ang Department of Labor and Employment (Dole) sa pribadong establisemento sa pagsunod sa mga lagda sa suweldo sa ilang mga empleyado atol sa holidays.

Giawhag ni Labor Secretary Bienvenido Laguesma ang mga agalon ug tagdumala nga sundon ang mga lagda sa sweldo alang sa regular holidays sa Disyembre 30 (Rizal Day) ug Enero 1 (New Year’s Day) ug special non-working day sa Disyembre 31 (Last Day of the Year) ).

“Dole reminds private sector employers to observe the proper payment of wages for the declared regular holidays and special non-working day,” matod ni Laguesma.

Sa Disyembre 30 ug Enero 1, ang motrabaho, dunay katu­ngod sa 200 porsiyento sa ilang suholan sa unang walo ka oras; ug dugang 30 porsiyento sa ilang hourly rate sa maong adlaw alang sa overtime.

Ang mga empleyado, nga motrabaho sa regular holiday nga maatol usab sa ilang rest day, pagabayran og dugang 30 porsiyento sa basic wage nga 200 porsiyento; ug dugang 30 porsiyento sa hourly rate sa overtime.

Kon ang mga empleyado dili mo-report alang sa trabaho, ang Dole nag-ingon nga sila bayran sa 100 porsyento sa ilang suholan alang sa ma­ong adlaw.

Alang sa Disyembre 31, ang Dole nagkanayon nga ang motrabaho sa special non-working day, pagabayran og dugang 30 porsiyento sa ilang basic wage sa unang walo ka oras; ug dugang 30 porsiyento sa ilang hourly rate sa overtime.

Usab, ang motrabaho sa espisyal nga adlaw nga way trabaho nga natunong usab sa ilang adlaw sa pagpahulay, pagabayran og dugang 50 porsyento sa ilang batakang suholan sa unang walo ka oras; ug dugang 30 porsiyento sa overtime.

Gitataw usab ni Laguesma nga ang “no work, no pay” nga prinsipyo magamit sa naasoyng adlaw, gawas kon adunay paborableng polisiya, praktis, o collective bargaining agreement (CBA) sa kompanya nga naghatag og bayad sa usa ka espesyal nga adlaw nga wala’y trabaho.

Base sa Proclamation No. 368 nga gilagdaan ni Presidente Ferdinand Marcos Jr. niadtong Oktubre 11, dunay dili mominos 10 ka regular holidays ning tuiga:

•New Year’s Day – January 1 (Lunes)

•Maundy Thursday – March 28

•Good Friday – March 29

•Araw ng Kagitingan – April 9 (Martes)

•Labor Day – May 1 (Miyerkules)

•Independence Day – June 12 (Miyerkules)

•National Heroes Day – August 26 (Lunes)

•Bonifacio Day – November 30 (Saturday)

•Christmas Day – December 25 (Wednesday)

•Rizal Day – December 30 (Monday)

Ang special non-working days:

•Ninoy Aquino Day – August 21 (Miyekules)

•All Saints’ Day – November 1 (Biyernes)

•Feast of the Immaculate Conception of Mary – December 8 (Domiggo)

•Last day of the year – December 31 (Martes)

Additional Special Non-Working Days:

•Chinese New Year – February 10 (Sabado)

•Black Saturday – March 30

•All Souls’ Day – November 2 (Sabado)

•Christmas Eve – December 24 (Martes)

Dunay linaing proclamations nagdeklarar og national holidays alang sa Eid’l Fitr, pagtapos sa month-long Ramadan, ug Eid’l Adha, ang Feast of the Sacrifice. (SunStar Philippines)

Trending

No stories found.

Just in

No stories found.

Branded Content

No stories found.
SunStar Publishing Inc.
www.sunstar.com.ph